Vad gör man när en medarbetare har fått kvarstående symptom efter covid-19? Om en kollegas hälsa försämras och arbetsförmågan påverkas ska arbetsgivaren kliva in och agera. En gemensam plan för arbetsanpassning och återgång till arbetet kan underlätta medarbetarens väg tillbaka.
Postcovid är en diagnos som innebär kvarstående eller sena symptom efter en tidigare genomgången covid-19-infektion. Symptomen varierar och kan hänga kvar och påverka den drabbade under en längre tid och enligt en kartläggning från Socialstyrelsen ser man att antalet postcovid-diagnoser ökar hela tiden.
När en medarbetares hälsa försämras och personen får påverkad arbetsförmåga ska arbetsgivaren kliva in och agera. Anna Sporrong är rehabsamordnare på Previa och har kommit i kontakt med flertal medarbetade som fått diagnosen postcovid.
– Det är viktigt att medarbetaren har den medicinska kontakten inom hälso- och sjukvården som tar ansvar och hjälper till med den medicinska behandlingen och rehabiliteringen. Sedan kan vi på företagshälsan hjälpa arbetsgivaren och medarbetaren med de arbetsmiljörelaterade frågorna som till exempel arbetsanpassning.
Att hålla kontakt med sin medarbetare är ett fantastisk universalverktyg för att skapa goda förutsättningar för återgång i arbete
Tydliga rutiner underlättar återgång till arbetet
Så vad gör man när en medarbetare har fått kvarstående symptom efter covid-19 som påverkar deras arbetsförmåga? Anna Sporrong är tydlig – man ska göra precis som vid vilken sjukdom som helst. Viktigast är att ha löpande kontakt med medarbetaren, ta del av information från läkarintyget, se över möjligheten på arbetsanpassning och dokumentera alla händelser.
– Att hålla kontakt med sin sjukfrånvarande medarbetare är ett fantastisk universalverktyg för att skapa goda förutsättningar för återgång i arbete. Man har sett i studier att om kontakten upphör tar det längre tid att komma tillbaka till sitt arbete.
Om postcovid leder till sjukskrivning ska arbetsgivaren och medarbetaren upprätta en plan för återgång till arbetet enligt ordinarie regelverk. Planen ska hållas uppdaterad och följas upp, och dialogen ska hållas levande. Detta för att skapa de bästa möjligheterna för medarbetaren att återgå i arbete i relation till personens medicinska förutsättningar.
– Arbetsgivaren ska följa sina vanliga rutiner, vilket är väldigt bra för det gör det enkelt. Det som kan vara bra är att vässa sina rutiner ytterligare – men det är något man alltid kan göra.
Ta tillvara på arbetsförmågan
En viktig del som Anna Sporrong vill betona är vikten av är arbetsgivarens ansvar kring arbetsanpassning och att den ska gå i linje mer den nya föreskriften Arbetsanpassning (AFS 2020:5). Ansvaret beror inte på hälsotillstånd utan kan man som arbetsgivare anpassa arbetet så är det viktigt att göra det.
– Allt handlar om att tillvara ta på arbetsförmågan oavsett hälsotillstånd.
Känner man som arbetsgivare att man har funderingar kan man höra av sig till företagshälsan. Ibland behöver man som arbetsgivare stöd i hur man kan hjälpa sin medarbetare på bästa sätt.
– Det är jättebra att använda oss på företagshälsan som ett bollplank och inte vänta till dess att det blivit ett verkligt problem.
Viktiga delar i rehabprocessen
Håll kontakten Det skapar goda förutsättningar för återgång i arbete. Studier visar att om kontakten upphör tar det längre tid att komma tillbaka.
Läs läkarintygen Informationen är vägledande för arbetsgivare, som till exempel prognos och insatser som främjar återgång i arbete.
Dokumentera alla händelser För att skapa tydlighet i alla kontakter med den sjukfrånvarande medarbetare samt undvika otydlighet.
Se över möjlighet till arbetsanpassning Det är viktigt att ta tillvara på den arbetsförmåga som finns.
