Gör ditt ärende online. Du kan ändra och avboka tid direkt på webben. För frågor använd våra säkra formulär: Kontakta oss eller till din ort.


Risk för psykisk ohälsa bland vårdpersonal

Publicerad 2020-10-22 | Av Mattias Klawitter, psykolog

Vårdpersonal pekas ofta ut som en särskild riskgrupp när det kommer till corona-relaterad psykisk ohälsa. Efter vårens extremt utsatta läge gäller det att hantera effekterna av den långvarigt höga arbetsbelastningen för att mildra framtida konsekvenser.

Tips från experten

– Vi är nu i ett skede i krishanteringen där fokus ligger på effekterna av pandemins mest belastande skede, säger Mattias Klawitter, Leg. Psykolog och samordnare för krisstöd på Previas systerbolag Falck Healthcare.

Falck Healthcare har det övergripande ansvaret för Region Stockholms krisstöd och under våren bistod de med samtalsstöd, krisjour och personal på plats för att ta hand om vårdpersonal som arbetade under extremt hård press. 

Idag har den dagliga stressen för vårdpersonalen minskat, men nu kommer rapporter om efterverkningar från situationen i våras med personal som fått besvär med arbetsrelaterad stressproblematik, ångest och posttraumatiskt stressyndrom. En rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) lyfter fram just vårdpersonal som en grupp som riskerar att drabbas hårdast.

Mattias Klawitter psykolog Falck Healthcare
Det handlar dels om hög arbetsbelastning under lång tid, dels om reaktioner efter långvarig exponering av traumatiska upplevelser

Mattias Klawitter, pyskolog och samordnare för krisstöd

Risk för stressrelaterad utmattning och trauma

– Många upplever en enorm trötthet med bristande ork och energi. Det handlar om två olika processer – dels om hög arbetsbelastning under lång tid där man ser tecken på stressrelaterat utmattningssyndrom och dels om reaktioner efter långvarig exponering för traumatiska upplevelser, säger Mattias Klawitter.

I höstbudgeten öronmärkte regeringen 500 miljoner kronor i en särskild satsning på krisstöd till hälso- och sjukvårdspersonal och till personal inom äldreomsorgen som arbetat med patienter smittade av Covid-19. Pengarna ska gå till krisstöd, samtalsstöd och traumastöd till drabbade yrkesgrupper.

– Det är väldigt viktigt att fånga upp denna grupp. Att gå in med insatser under hösten kan vara ett sätt att förhindra allvarliga långtidseffekter för många individer. Vad vi ser är effekter av överbelastning som liknar processer efter en utbrändhet, säger Mattias Klawitter.

Kriser följer ofta ett tydligt skeende, och den så kallade efterverkningsprocessen handlar om att förstå vad man varit med om, hur det påverkat en, och om att gå vidare. Pandemin skiljer dock ut sig i och med att det är en pågående kris. Utöver att hantera efterverkningarna från i våras, finns en oro kring hur det kommer att bli i höst och vinter. Kommer rapporteringen om ökad smittspridning så småningom leda till ett förnyat extremt tryck på sjukvården? Kommer jag att orka?

Insatser som stärker individen och gruppen

– Just för att det handlar om ett så pass utdraget skeende är det lägligt att samla arbetsgruppen och jobba med vad man varit med om. När läget var akut fanns ofta ingen möjlighet att prata med kollegor. Detta skapar ensamhetskänslor och från ett psykologiskt perspektiv är det väldigt bra att i grupp få gå igenom vad det vad som egentligen skedde. Dessutom blir man på så vis bättre rustad om det kommer en andra våg i pandemin.

Förutom att det stärker individen och gruppen, ger efterverkningsprocessen chefer och arbetsledare en förståelse för hur individen och gruppen mår och om särskilda insatser kan vara aktuella. En så kallad After Action Review betyder att chefen samlar sin grupp för att med systematik och professionell ledning på gruppnivå gå igenom vad man varit med om och hur man reagerat. Gruppen bekräftar och lyssnar på varandras berättelser för att synliggöra en gemensam erfarenhet. Hur har vi påverkats? Hur har det påverkat arbetsgruppen? Hur kan vi komma vidare? Vad kan vi lära oss?

Det finns en fara i att tro att det bara går att titta framåt, men för att kunna titta framåt måste man få en bild av vad som skett

Mattias Klawitter, psykolog och samordnare för krisstöd

– Det stärker gruppen att få prata om det som varit jobbigt och tufft. Det finns en fara i att tro att det bara går att titta framåt, men för att kunna titta framåt måste man få en bild av vad som skett. I dessa gruppmöten kan man också få syn på vilka som utvecklat reaktioner och gruppen kan på så vis bli en scanner för att följa upp de som behöver ytterligare stöd, säger han.

Idealet är en gruppstorlek på 6-10 individer och att de hämtas ur sin naturliga arbetsgrupp, det vill säga att de är personer ur samma arbetslag.

 

Vårdpersonal prioriterar andras mående 

Många som arbetar inom vårdyrken är inriktad på att möta andras behov, som patienters och anhörigas, och drar sig för att lyfta att de själva inte mår bra. Men negativa effekter som ligger kvar och maler kan på sikt påverka motivation, energi och lust.

– I vården är det ofta tudelat då många upplever en stark känsla av mening i det som de gör och i att få bidra, men en lång tids överbelastning kan göra att den känslan av mening försvinner. Det är ett viktigt tema att arbeta kring – att man ska vara stolt över det som man gjort men också inse att man farit illa.

Läs mer om Krisstöd

Ny hälso- och arbetsmiljöenkät


Med Previas hälso- och arbetsmiljöenkät får chefen en heltäckande bild av hälsoläget på individ och gruppnivå. Medarbetarna fyller i enkäten och ser omgående sitt resultat direkt online. 

Previas Hälso- och arbetsmiljöenkät