Spaning inför nya året – Livsbalans, kultur och säkerhet i fokus

Publicerad 2019-12-19 | Av Previa och Falck Healthcare

Inför det nya året bad vi några av Previas och Falck Healthcares experter att, utifrån sina ansvarsområden, spana kring vad som kommer stå i arbetsmiljöfokus under året som kommer.

Tips från experten

Förhindra olyckor och dödsfall

Kultur och värderingar, gränslöshet och att alltid vara tillgänglig, riskbedömningar och systematiskt arbetsmiljöarbete. De är områden som kunder upplever som svåra att omsätta i praktiken.

SIF (Serious Injury and Fatality) är ett begrepp som kommer att spridas när det gäller olyckor och tillbud. Det betyder att företagen prioriterar att lägga resurser där det kan bli allvarliga skador eller dödsfall istället för på low-level events.  Det är viktigt att företagen skapar spelregler och rutiner kring vad som förväntas av medarbetarna och att man gör sina riskbedömningar för att förhindra att någon skadas/dör.

Jessica Bergström, Arbetsmiljöingenjör

Beredskap för kriser

Inom krishantering ser vi att fokus under 2020 kommer att vara ett mer systematiskt och intensivt arbete med proaktiva insatser. Det kan handla om utbildningar i krisförståelse och krisberedskap, eller om att hantera frågor om kundens krisorganisation, ha synpunkter på aktuella checklistor för krishantering eller att bistå med nya checklistor.

Proaktiva insatser bidrar till att göra kunden tryggare i situationer som i övrigt präglas av otrygghet och en upplevelse av kontrollförlust. Kunderna behöver ha en beredskap för föränderlighet, vilket till viss del går emot vårt grundläggande behov av kontinuitet och förutsägbarhet. En förbättrad organisatorisk beredskap bidrar till att kunna parera förändringar på ett sätt som minskar risken för att plötsliga kriser försämrar arbetsklimatet på arbetsplatsen.

Mattias Klawitter, Leg Psykolog, samordnare krisstöd

De psykosociala arbetsmiljöfaktorerna ställer krav på en hög medvetenhet och en ständig dialog.

Lena-Karin Allinger, Organisationskonsult

Ökat krav på individen att sätta gränser

Den fortsatt snabba digitaliseringen innebär att arbetet blir allt mer gränslöst. Vi kan i princip arbeta varsomhelst och närsomhelst. Arbetet bedrivs inte på fasta arbetsplatser med reglerade tider. När skiljelinjen mellan fritid och arbetstid luckras upp måste arbetsmiljömedvetandet i ännu högre utsträckning spridas till de enskilda individerna. Förmågan att själv skapa struktur och sätta gränser blir avgörande för vår psykosociala hälsa.

Fokus på de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna kommer troligen att öka och ställer krav på en hög medvetenhet och ett konsekvent arbetsmiljöarbete som innebär en ständigt pågående dialog. Det är viktigt att ledare och chefer lever som de lär, det vill säga att de kommunicerar och agerar utifrån tydliga värderingar och hjälper sina medarbetare och sig själva att sätta gränser.

Lena-Karin Allinger, Organisationskonsult

 

Koll på korttidsfrånvaron

Eftersom den registrerade sjukfrånvaron sjunker ser jag ett ökat intresse för vad och hur vi presterar när vi är på arbetet. Försäkringskassan har som mål att sänka sjuktalet till 9,0 dagar per person och år till 2021. Detta gör att regelverket tillämpas strikt och att många som ej har tillräcklig arbetsförmåga ändå får arbeta eftersom sjukersättning uteblir. Detta ger troligen en ökad korttidsfrånvaro och en lägre arbetsprestation. 

Att få en rättvis bild av korttidsfrånvaron blir en utmaning när allt flera yrken tillåter ett mer flexibelt arbete. Detta gör att vi ser en mer differentierad bild av korttidsfrånvaron som speglar arbetsförhållande mer än hälsa. Det blir därför viktigare att följa korttidsfrånvaron, gärna med koppling till hur teknisk utveckling och organisatoriskt perspektiv påverkar arbetssituationen.

Lennart Sohlberg, Analytiker och Hälsoekonom

Främja fysisk hälsa

Både den psykiska och fysiska hälsan sviktar hos många förvärvsarbetare och får konsekvenser för arbetsförmågan. Det är viktigt att fundera över hur man kan väva in fysisk aktivitet i det dagliga arbetslivet då vi vet att det främjar vår hälsa. Jag ser tydligt skillnader mellan kundanställdas upplevelse av hälsa och arbetsförmåga. De som regelbundet avsätter tid för fysisk aktivitet är oftast mycket bättre rustade än de som inte gör det.

Forskningen visar också ett det finns samband. Jag tror att arbetsgivare skulle tjäna på att väva in den fysiska aktiviteten i arbetet men då kommer en annan aspekt in, vems ansvar är det att se till att vi ombesörjer att rusta oss med fysisk aktivitet? Den enskildes eller arbetsgivarens? Det är en fråga som vi behöver diskutera mera.

Cecilia Wikström, Företagssköterska

Tydligare regelverk kring kränkningar

Jag kan tänka mig att utredningar avseende kränkande särbehandling och trakasserier, dess metodik och även vilka som utreder, samt de juridiska aspekterna, kommer diskuteras och delvis ifrågasättas. Detta är bra, för området är fortfarande outvecklat och gränsytorna är ganska otydliga. 

Jag ser fram emot ny forskning som utgår från komplexiteten i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Mer fokus behövs på hur vi skapar ett arbetsliv som både värnar välmående individer och en "bra" medarbetare. Forskning som bekräftar bättre rutiner för tidig konflikthantering skulle motverka den ökade mängden anmälningar om kränkningar.

Per Larsson, Organisationskonsult

Att få en rättvis bild av korttidsfrånvaron blir en utmaning när allt flera yrken tillåter ett mera flexibelt arbete.

Lennart Sohlberg, Analytiker och Hälsoekonom