Om coronaviruset: Har du frågor om covid-19 ring 113 13 eller läs mer på vår informationsida om coronaviruset
Nu är det många som ringer.  Du kan ändra och avboka tid online. För andra frågor använd våra säkra formulär: Kontakta oss eller till din ort.


Kunskap förebygger mobbning på jobbet

Kunskap förebygger mobbning på jobbet

Publicerad 2017-06-18 | Av Carolina Johansson

När Försvarets Materielverk (FMV) sjösatte ett omfattande material för att utbilda chefer i hur man arbetar förebyggande med kränkande särbehandling upptäckte man ganska snart hur komplext ämnet är.

Goda exempel

– Det är alls inte självklart att personer som känner sig utsatta går vidare och gör en anmälan till sin chef, fackliga organisation eller HR. Det kan vara svårt att förstå vad det är man har utsatts för och att inse att så här får det inte gå till, säger Eva Nelson, HR-Chef på FMV. 

Det var i samband med den nya AFS:en som FMV bestämde sig för att satsa på gedigen utbildning inom kränkande särbehandling. 

– När de nya föreskrifterna (AFS 2015:4) kom för drygt ett år sedan ville vi göra ett ordentligt implementeringsarbete. För de första delarna använde vi oss av våra egna HR-resurser men när det kom till kränkande särbehandling uppfattade vi att det är en så pass komplex fråga att vi ville ta in extern hjälp, säger hon. 

Detta ledde till att alla chefer i Sverige, cirka 220 stycken, kan avropa en workshop för sig och sina medarbetare i ämnet. FMV har cirka 3,400 anställda på 40 platser i Sverige. Workshopen, i Previas regi, syftar både till att definiera och exemplifiera vad kränkande särbehandling är, men också hur man som medarbetare och chef kan agera om man upplever att man själv eller någon i ens närhet blir utsatt.

Målet är att alla som känner sig utsatta ska våga göra en anmälan

Eva Nelson, HR-chef på FMV

I kölvattnet av den nya föreskriften har fler antalet anmälningar kommit in på FMV, men som på många andra arbetsplatser är det svårt att veta om det betyder att beteendet blivit mer utbrett eller om benägenheten att anmäla och prata om det har ökat. 

Inte alltid lätt att veta när man är mobbad

Eftersom det handlar om subjektiva upplevelser kan det vara svårt att utreda huruvida en faktiskt kräkning har skett – vi är alla olika och varje situation är unik.

– Hur kan man skilja ut vad det är som har hänt? Ofta står ord mot mot ord.  Sedan kan det också vara så att personen inte riktigt förstår att de befinner sig i en mobbningssituation. Vi hade ett fall där personen i fråga inte själv hade förstått vad hen utsatts för, men efter samtal med HR var vi överens om att starta en utredning, säger Eva Nelson, och tillägger: 

– Målet är att alla som känner sig utsatta ska våga göra en anmälan. Sedan kommer inte alla fall gå vidare till utredning men det är viktigt att man känner sig trygg i att kunna berätta. 

Det kan vara svårt för den enskilde att berätta för att det ofta uppfattas som stigmatiserande att bli utstött. På samma sätt kan det vara svårt för en medarbetare som blir vittne till en kränkning att ta det vidare. Här tror dock Eva Nelson att det handlar om att hitta bra former. 

Förändra attityder tar tid - även vid kränkande särbehandling

Hon drar en parallell till 1980- och 1990-talen då arbetsplatser införde stora skärpningar mot rökning. 

– Det handlar om att förändra attityder och sådant tar tid. Idag finns det en noll-tolerans mot rökning arbetsplatsen, men så har det inte alltid varit. På samma vis är det med kränkande särbehandling, det kommer att ta tid att finna en form och ett sätt att prata om det. Men, det är ett jätteviktigt arbete eftersom det påverkar på alla nivåer – individ, grupp och organisation, säger Eva Nelson.