För ett år sedan blev handintensivt arbete den första ergonomiska risken att omfattas av medicinska kontroller. Det har ökat medvetenheten om riskerna med ett handintensivt arbete och kan på sikt leda till färre skador.
När arbetsmiljöverket för ett år sedan släppte en ny föreskrift gällande medicinska kontroller var en av nyheterna att handintensivt arbete ska omfattas. Det är den första ergonomiska risken som omfattas av medicinska kontroller och förändringen har lett till ökat fokus på hur vi använder händerna i arbetet.
– Problem på grund av handintensiva rörelser kan få konsekvenser både på händer, armar, skuldror och nacke och kan orsaka stort lidande. Dessutom kan de ta lång tid att rehabilitera. Det här har satt fokus på och ökat medvetenheten på ett viktigt område med målet att minska skador över tid, säger Ebba Påhlman, ergonom på Previa.
Arbetsgivare med manuellt arbete bör göra en riskbedömning för att se om någon medarbetargrupp omfattas
Arbetsmiljöverket lyfte fram bland annat montörer, lokalvårdare, slaktare och de som arbetar vid löpande band som yrkesgrupper som kan vara extra utsatta.
– Det stämmer, men det är viktigt att inte låsa fast sig vid yrkesgrupper. Alla arbetsgivare med manuellt arbete bör se över om någon medarbetargrupp omfattas, säger hon. Nästa steg är sedan att göra en riskbedömning på de arbetsmoment som bedöms vara handintensiva.
Riskbedömningen är central
Under året har många arbetsgivare genomfört sådana riskbedömningar för att förstå och identifiera handintensivt arbete. För medarbetare som bedöms ha handintensivt arbete ska det anordnas en medicinsk kontroll som sedan upprepas var tredje år. Då undersöks hand, armbåge, nacke och axel.
– Som alla nya lagtexter handlar det om att förstå hur den påverkar den egna verksamheten. Riskbedömningen är central. Det handlar om att få syn på och bli medveten om man har något utsatt område, säger Susanne Kruusval, fysioterapeut på Previa.
En riskbedömning börjar med att man tittar på arbetsstationen där medarbetaren arbetar och på de olika moment som utförs. Att ta stöd av en ergonom i denna process kan vara till stor hjälp. Riskbedömningen kartlägger verksamheten och kan identifiera båda vilka åtgärder som krävs och vilka medarbetare som ska omfattas av medicinska kontroller.
Minska risken vid utsatta moment
En del moment som utgör en risk går kanske inte att undvika, men det finns sätt att minska riskerna för framtida skador.
– Man kan titta på olika åtgärder beroende på var risken ligger och vad man kan påverka. Kraften kanske kan påverkas genom ett hjälpmedel, frekvensen genom ändrat arbetssätt och tidsaspekten genom arbetsrotation, det vill säga att medarbetaren växlar mellan olika typer av arbetsuppgifter över dagen, säger Ebba Påhlman.
Riskbedömningen är central. Det handlar om att bli medveten om man har något utsatt område.
