Publicerad 2019-02-07 | Av Anders Rydell, psykolog och organisationskonsult
Flexibilitet, förmåga att multi-taska och perfektionism är eftertraktade egenskaper på arbetsmarknaden, men det gäller att vara vaksam och vårda de positiva egenskaperna för de kan slå över och blir till ohälsosamma beteenden.
Stress och psykisk utmattning fortsätter att toppa sjukskrivningslistorna och för att vända trenden krävs ett rejält nytänkande kring arbetsplatskultur och att våga utmana gamla sanningar.
– Vi behöver titta mer på de beteenden och normer som finns på arbetsplatsen för att förstå vad det är som gör att människor hamnar i riskzonen för utbrändhet, säger Anders Rydell, psykolog och organisationskonsult, på Previa.
Anders Rydell är specialist i organisationspsykologi och har under cirka 10 års tid intervjuat ett tusental människor i olika stadier av utmattningsproblematik. Han ser vissa återkommande beteenden som kan bidra till att en människa hamnar i riskzonen för utbrändhet. En gemensam faktor är att det ofta handlar om beteenden som vid första anblick ses som eftersträvansvärda.
Vi behöver titta mer på de beteenden som gör att människor hamnar i riskzonen för utbrändhet
Det kan till exempel handla om perfektionism som gör att en människa aldrig klappar sig på axeln och känner sig nöjd utan hela tiden strävar efter en perfektion som inte är möjlig att uppnå. Eller det som Anders Rydell beskriver som överinvolvering – man engagerar sig i precis alla projekt som kommer i ens väg.
En arbetsgivare kan lätt belöna dessa typer av strategier eftersom de tycks gynna verksamheten kortsiktigt, men på längre sikt är de förrädiska eftersom de lätt leder till utbrändhet.
Hur ska man då agera som organisation?
– För det första handlar det om att medvetandegöra, att förstå vilka beteenden som på sikt kan bli negativa för hälsan. Det är viktigt att chefen har koll på och vågar ta sitt ansvar. Igen, det kan vara svårt eftersom det kan vara ett beteende som gynnar i det korta perspektivet. Det handlar ofta om medarbetare som uppfattas som lätta att ha att göra med, inget krångel eller bök. Men när man väl börjar prata om det ohälsosamma i dessa beteenden så känner många igen sig, säger Anders Rydell.
Perfektionssträvan kan också bli negativt när det gäller kvaliteten i det verksamheten levererar om medarbetare inte vågar testa saker eller lägga fram sina synpunkter av rädsla för att göra fel.
– Men, det är av misstag man lär sig. Det är viktigt att skapa en lärandekultur på arbetsplatsen där man lär sig av sina misstag på ett legitimt konstruktivt sätt. Istället sopas tyvärr ofta misstag och problem under mattan. Man hackar på sig själv när man kört i diket istället för att dela med sig av blundern. För optimal utveckling är vilken verksamhet som helst beroende av en fungerande lära-av-misstag-kultur.
På organisationsnivå kan man till exempel arbeta mer med reflektion, det vill säga att man regelbundet sätter sig ned i arbetsgruppen och pratar om hur saker och ting går.
– Jag brukar tänka på professionella idrottslag, de reflekterar och övar mycket mer än vad de spelar match.
Att bli medveten om olika beteenden är ett första steg. Lika viktigt är att chefer och ledare föregår med gott exempel, det vill säga arbetar för att vara goda förebilder som sätter gränser för sig själva, tar hjälp vid behov, bygger en tillåtande kultur, samt skapar roll- och målfokus.
– Det gäller också omsorgen om sig själv. Det kan handla om vikten av motion, god kosthållning, sömn, lek eller relationsvård. Det kan vara svårt att prata om dessa saker om man är rädd för att ledningen ska tycka att man är vek, eller fjantig, eller överdrivet skör. Men alla behöver ta hand om sig och finna en balans, säger Anders Rydell.
