Tips från experten

Nytänk för längre arbetsliv

Nytänk för längre arbetsliv ;

Vi behöver arbeta längre för att möta framtida resurs- och arbetskraftsbrist. För att lyckas krävs nytänk både i arbetsmiljö och i hur vi ser på åldrande.

Systematiskt Åldersmedvetet Arbetsmiljöarbete är ord med vilka Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin och verksamhetschef för Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting, sammanfattar utmaningen att förlänga arbetslivet. Det handlar om hur vi får människor att kunna, vilja och må bra av att stanna kvar i arbetslivet längre upp i åldrarna. 

– Än så länge har fokus när det kommer till pensionsålder legat mycket på individplan - man studerar människors motiv för att vara kvar eller lämna arbetsmarknaden. Men vi behöver mer kunskap om hur det ser ut på arbetsplatserna utifrån ett äldre perspektiv och om arbetsgivarens syn när det kommer till att hantera denna utmaning, Jag tror att åldersmedvetet systematiskt arbetsmiljöarbete och ledarskap är nästa stora område inom arbetsmiljö, säger hon. 

Maria Albins arbete fokuserar på hur vi ska kunna arbeta längre och hur vi skapar arbetsmiljöer som främjar ett långt yrkesliv. Det är ett relativt nytt forskningsområde som röner stort intresse inom hela EU – Sverige är inte ensamt i att brottas med ekvationen längre medellivslängd, stora vårdbehov och växande kompetens- och arbetskraftsbrist. Norge är, till exempel, ett av de länder som tagit fram en speciell ’senior politik’ för arbetsmiljö.

Kloka arbetsgivare inser att människan inte blir sämre men annorlunda med åren och kan dra nytta av detta

Det finns naturligtvis stora skillnader, men bland dagens 60+ finns många som har mycket kvar att ge. I denna grupp finns ofta en vilja att bidra och arbeta vidare, men denna vilja kan komma i konflikt med oro kring den egna hälsan eller anhörigas behov. 

– Åldrande föräldrar eller en åldrande partner kan idag kräva stora insatser i och med att de samhälleliga åtagandena brister. På samma vis kan man vilja bidra genom att arbeta, men avstår av oro att inte orka med arbetet. Vi måste fokusera mer på att skapa förutsättningar för att behålla äldre i arbetslivet, säger Maria Albin.  

Här har företagshälsovården en viktig uppgift i att verka för ett åldersmedvetet systematiskt arbete och i att uppmärksamma arbetsgivare om de förändrade förutsättningar som åldrande innebär. Den fysiska styrkan minskar till exempel med åldern, men samtidigt ökar förmågan till överblick - man blir bättre på att skilja det viktiga från det mindre viktiga. 

Utnyttja äldre medarbetares förmåga till överblick

– Forskning visar att unga ofta uppfattar att arbetslivet har för höga mentala krav, medan äldre talar om för höga fysiska krav. Kloka arbetsgivare inser att människan inte blir sämre men annorlunda med åren och kan dra nytta av detta. Det handlar om att minska den fysiska påfrestningen i tid, men även om att utnyttja äldres förmåga till överblick. De kan också stödja yngre som ofta blir mentalt stressade, säger Maria Albin.

Maria Albin förespråkar till exempel åldersriskbedömningar för att säkra att de fysiska kraven inte är för höga. Ett annat är att genomföra ’mitt-i-livet samtal’ där arbetstagare och arbetsgivare i ett tidigt och förebyggande skede pratar igenom möjligheten att till exempel skifta över till arbetsuppgifter som är mindre fysiskt krävande och att man skapar möjlighet att karriärväxla inom verksamheten. Man måste också akta sig för att åldersdiskriminera, till exempel när det kommer till kompetensutveckling där det finns en tendens att prioritera de som har flest år kvar.  

– Äldre kan prestera lika mycket, och gå upp i prestationstoppar, men de tar längre tid att återhämta sig. Det är ett annat område som är viktigare när man blir äldre – möjlighet till återhämtning. Överhuvudtaget handlar det om att hitta individualiserade lösningar – vi blir mer och mer individer när vi åldras - och de som vill behålla sina äldre måste planera för det. 

Därför behöver vi arbeta längre

  • Vi lever längre: Demografiska förändringar de senaste årtiondena betyder att medellivslängden stiger. Vi lever allt längre och har fler friska år. För att välfärdssystemen ska räcka till måste vi arbeta längre. Dessutom behövs det arbetskraft inte minst inom vården för att ta hand om de som blir äldre och sjuka.  
  • Arbetskraftsbrist: Stora pensionsavgångar har redan skapat arbetskraftsbrist, inte minst inom offentlig sektor men även inom näringslivet syns tecken på arbets- och kompetensbrist. Invandringen kan täcka upp en del av detta, men räcker inte på sikt. 
  • Pension: I takt med att vi lever allt längre behöver vi arbeta längre för att kunna få ut den pension som man tidigare fick. Vi behöver äldre i arbetslivet för att täcka det samlade behovet vi har som nation.

Faktorer som avgör hur länge vi orkar jobba

  1. Arbetsvillkoren och arbetsgivarens inställning. Finns det möjlighet att gå ned i tid? Att skifta arbetsuppgifter? Att ha inflytande över sina arbetstider? Går det att anpassa arbetsvillkoren?
  2. Hälsovård. Finns det företagshälsovård och förebyggande arbetsmiljöarbete? Finns det kännedom och förståelse för åldersdiagnoser som högt blodtryck eller diabetes?
  3. Personliga förhållanden. Hur ser vardagens övriga krav och ansvar ut?