Hemarbete och gigekonomi är prioriterade områden i regeringens nya arbetsmiljöstrategi. Den speglar arbetslivets snabba förändringar och inte minst att pandemin lett till ett ökat fokus på arbetsmiljöfrågor.
Regeringens nya arbetsmiljöstrategi En god arbetsmiljö för framtiden, som är tänkt att gälla de kommande fem åren, sätter fokus på hemarbete, ett hållbart arbetsliv och ökad kunskap. Den speglar arbetslivets snabba förändringar de senaste åren och inte minst att pandemin lett till ett ökat fokus på arbetsmiljöfrågor.
Varför behövs då en ny arbetsmiljöstrategi?
– Det korta svaret är på den frågan är att arbetslivet förändras. Pandemin har belyst frågor som distansarbete, ansvar för arbetsmiljön och arbetsbelastning. Vi ser också att teknikutvecklingen bidrar till en snabbare omställning, sa arbetsmarknadsminister Ewa Nordman när strategin presenterades i februari.
När vi ser på arbetslivet post-pandemi kommer arbetsgivare behöva skapa förutsättningar för medarbetare att göra ett bra arbete var man än sitter
Nya frågor kopplade till distansarbete
Strategin syftar till att höja ambitionerna i arbetsmiljöpolitiken med flera prioriterade områden och inriktningar, som, till exempel, arbetsmiljö i gigekonomi och arbete hemifrån, en ny nollvision om att ingen ska dö på grund av sitt arbete, att stärka arbetsmiljön i kvinnodominerande yrken, arbetslivskriminalitet och ökad kunskap om arbetsmiljö.
Lena-Karin Allinger, organisationskonsult på Previa, ser den nya strategin som ett sätt att ta grepp om vissa frågor och utmaningar som synliggjorts det senaste året.
– Det är bra att man förtydligar och en del av detta är en konsekvens av de erfarenheter som ett år av pandemin har fört med sig. Speciellt hemarbete är en högaktuell fråga, både ur ett arbetsgivar- och medarbetar-perspektiv. Många har varit tvungna att arbeta hemifrån, och det har gett mersmak. I framtiden kommer vi att vilja ha den möjligheten, säger hon.
Att det funnits oklarheter i arbetsmiljöansvaret när medarbetare arbetar på distans har varit tydligt under pandemin, och Arbetsmiljöregelverket ska nu ses över med syftet att tydliggöra vem som är ansvarig för arbetsmiljön i de lägen det idag finns oklarheter.
– Det är väldigt bra att detta blir synliggjort. När vi ser på arbetslivet post-pandemi kommer arbetsgivare behöva skapa förutsättningar för medarbetare att göra ett bra arbete var man än sitter, säger Lena-Karin Allinger.
Nollvision om dödsolyckor till följd av arbete
Den nya strategin vidgar också nollvisionen mot dödsolyckor från en målsättning om att ingen ska dö på jobbet till att ingen ska dö till följd av arbete. Det innebär en nollvision mot arbetsplatsolyckor, men vidgar begreppet till att även inkludera arbetsrelaterad dödlighet på grund av, till exempel, sjukdom, ohälsosam stress och suicid.
– Det här är väldigt relevant. Ofta tänker man att de farliga jobben är i byggbranschen eller andra liknande arbetsplatser, men det finns risker med hemarbete som också måste täckas upp, inte minst när det kommer till stress och psykisk ohälsa. Här tror jag många arbetsgivare arbetar med att utveckla förutsättningar för medarbetare att skapa en bra balans, till exempel genom att erbjuda kompetensutveckling, effektiva verktyg för att följa upp hälsa
Det är Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap som på regeringens uppdrag ska ta fram åtgärdsplaner för att genomföra strategin. Dessa ska utgå från fyra prioriterade områden och en första skriftlig redovisning ska vara klar efter sommaren i augusti.
Arbetslivet ska vara:
Hållbart Alla ska kunna, orka och vilja jobba ett helt arbetsliv.
Hälsosamt Arbetslivet ska bidra till utveckling och välbefinnande.
Tryggt Ingen ska riskera liv eller hälsa på grund av jobbet.
Utan brott och fusk Brister i arbetsmiljön ska aldrig få vara ett konkurrensmedel.
