Med bättre förståelse för hur din hjärna fungerar kan du skapa både ett effektivare och ett mer hälsosamt arbetssätt. Neuroledarskap, att leda med hjärnan i fokus, kan vara en väg att öka både motivation, prestation och arbetsglädje.
Ordet neuroledarskap myntades för ungefär 10 år sedan och har sedan dess tagit allt större plats i förståelsen för hur vi skapar sunda arbetsplatser. Forskare kan idag med magnetkameror studera hur hjärnan fungerar när vi tänker, känner och fattar beslut.
– Ju mer vi lär oss om hjärnan, desto mer förstår vi hur otroligt komplex den är, och helt fantastisk, säger Stefan Klingsbo, organisationskonsult på Previa, och fortsätter:
– Neuroledarskap bygger på neurovetenskaplig forskning och knyter an till ledarskap och de åtgärder som behövs för att skapa de bästa förutsättningarna för att arbeta hjärnsmart.
Hjärnstressen ökar
Hjärnstress är kanske ingen officiell diagnos, men många känner igen sig i ordet. Dagens arbetsliv präglas av stress och stress-relaterade diagnoser ökar. Vi sitter mycket, försöker ständigt vara till hands, besvarar mail, och arbetar ofta under tidspress och utan större fysisk variation.
– När hjärnan blir för distraherad av olika intryck reagerar den med att stänga ute, och vi reagerar impulsivt, utan reflexion, vilket leder till kortsiktiga beslut som sällan är bra, säger Stefan Klingsbo.
När hjärnan blir för distraherad reagerar den med att stänga ute, vilket leder till kortsiktiga beslut
Nästan all vår hjärnkapacitet används omedvetet, det vill säga kroppen reagerar automatiskt på signaler som hjärnan skickar ut. Vi går, står, reagerar på stimuli, och undviker instinktivt smärta och faror utan att behöva tänka efter.
I hjärnans frontlob, å andra sidan, ligger det reflexiva, medvetna och abstrakta tänkande som gör att vi människor har förmåga att skapa och planera vår framtid. Här ligger också funktioner som impulskontroll och målmedvetenhet. Hög stress kan dock leda till att vi förlorar kontakten med frontal loben, vilket i sin tur gör att vi reagerar impulsivt istället för att agera målmedvetet.
– Då handlar det bara om att avverka, eller om att överleva, och vi tappar fokus och förmågan att skilja på det som är viktigt och oviktigt, säger Stefan Klingsbo.
Detta innebär även att ganska enkla uppgifter helt plötsligt kan ta onödigt lång tid, eller att vi drabbas av handlingsförlamning och upplever oss som helt oförmögna att ta oss an uppgiften framför oss.
Fast i handlingsfasen
Stefan Klingsbo använder sig av Energicykeln som bild av hur vi bygger energi för att göra saker. Cykeln går från impuls och handling till reflextion, lärande och avslut.
– Problemet är att vi ofta hamnar i agerafasen och fastnar där, vi springer omkring och släcker eldar, och hinner varken förbereda oss eller reflektera över det vi gjort, säger han.
Med ökad förståelse för hur hjärnan fungerar kan vi dock skapa förutsättningar för vad som är effektivt på riktigt och vad som höjer prestationsnivån och problemlösningsförmågan.
– De chefer och ledare som lär sig vad hjärnan behöver för att leverera på topp får ett försprång gentemot konkurrenterna. Ledarskapet som skapar förutsättningar för att planera och reflektera kommer också skapa förutsättningar för goda idéer. Och hjärnan är så otrolig att den anpassar sig – ju mer vi reflekterar desto mer fostrar vi den delen av hjärnan och blir därmed bättre på att reflektera.
Hjärnsmart med SCARF modellen
Scarf-modellen sammanfattar de faktorer som spelar extra stor roll för att komma åt frontalloben istället för att aktivera de delar av hjärnan som svarar rent instinktivt. Med hjälp av SCARF kan vi också få ökad förståelse för andras och vårt eget beteende.
Status – hur vi uppfattar vår betydelse i en grupp. Det som riskerar att sänka vår status upplevs som ett hot. Evolutionärt har en hög status varit direkt kopplat till överlevnad och en trygg plats i gruppen.
Certainty – förutsägbarhet som handlar om hur hjärnan söker mönster i tillvaron. Vi behöver visshet och tydlighet eftersom en avvikelse kan innebära hot.
Autonomy – handlar om upplevelsen av kontroll över det som händer. Hot triggas av upplevelsen att vara hjälplösa eller när vi inte kan kontrollera vår situation.
Relatedness – hur vi relaterar till andra. Vi är programmerade till samvaro och för att må bra behöver vi uppleva att vi tillhör ett sammanhang där vi kan vila och lita på andra, där vi slipper stämma av de relationer vi har. Vi upplever hot när vi känner att vi sticker ut eller när vi inte uppskattas.
Fairness – upplevelsen att bli rättvist behandlad, att saker ska gå rätt och riktigt till. Evolutionärt gynnar detta en grupp och skapar balans. Rättvisa samhällen skapar starkare samhällen över tid.
