Kan ökad tillgång till dagsljus vara ett sätt att motverka stress och utbrändhet? Kanske. Mer forskning behövs, men att det finns ett tydligt samband mellan dagsljus, välmående och prestation är numera bevisat.
Elektroniskt ljus har i stor utsträckning ersatt naturligt dagsljus i vår vardag. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan dramatiskt, liksom sömnstörningar och trötthet.
– Stress och psykisk ohälsa ligger på en oroväckande hög nivå. Ökad inomhusvistelse och brist på dagsljus är ett av de viktigaste orsakssambanden. Det behövs mer forskningsbelägg för sambandet mellan ljuspåverkan och utveckling av mental ohälsa, speciellt besvär som årstidsbunden depression, säger Arne Lowden, forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms Universitet. På uppdrag av Arbetsmiljöverket har han ansvarat för en forskningssammanställning om dagsljusets betydelse för hälsan.
Dagsljus bör prioriteras på arbetsplatser, med elektriska alternativ som sekundär lösning
Enligt en undersökning vistas drygt hälften av männen och närmare 70 procent av kvinnorna utomhus en timme eller mindre under en genomsnittlig arbetsdag. Historiskt sett är det väldigt lite, och det hänger samman med att det moderna arbetslivet sker allt mer inomhus. Samtidigt bygger vi allt mer förtätade städer som underlättar inomhusvistelse och elektriskt ljus har i princip ersatt dagsljus som vår ”naturliga” ljuskälla. Med hjälp av elektriskt ljus kan vi idag lura kroppen att tro att det är dag när det är natt och på så vis sätta de naturliga sömncyklerna ur spel.
– Det finns samband mellan sömnbesvär och psykisk ohälsa. Idag behandlas sömnbesvär primärt med medicinering, men istället skulle man kanske titta mer på ljuspåverkan. Det finns forskning som visar att dagsljus motverkar störningar i dygnsrytmen, förbättrar sömnen och har en positiv inverkan på välbefinnandet, säger Arne Lowden.
De allra flesta föredrar naturligt dagsljus från fönster framför elektriskt ljus. Det gör oss piggare, ger oss information om dygnstid och minskar känslan av instängdhet. Exakt hur mycket dagsljus som krävs på en arbetsplats för att personal ska må bra är dock inte kartlagt.
– Idag vet vi att belysningen har betydelse för hälsan, men inte hur mycket ljus som behövs eller hur elektriskt ljus påverkar hälsan långsiktigt. Däremot kan vi säga att dagsljus bör prioriteras på arbetsplatser, med elektriska alternativ som sekundär lösning, säger han.
– Sedan finns det bra och mindre bra belysning. På det stora hela kan man säga att trenden under många år varit att energieffektivisera och ytmaximera vilket ibland skett på bekostnad av hälsan. Idag har vi nya rön om ljusets biologiska betydelse för hälsan vilket i sin tur ställer krav på nya lösningar.
Ny kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket
Forskningssammanställningen, Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen: Effekter på hälsa och beteende (RAP 2019:2), är del av Arbetsmiljöverkets pågående arbete med att uppdatera arbetsmiljöreglerna kring dagsljus. Rapporten belyser de hälsofrämjande effekterna av tillgång till dagsljus och kan användas vid planering och utformning av arbetsplatser, men tar också upp ny teknik för att kompensera bristen på dagsljus.
– För att motverka ohälsa och prestationsförsämring behövs rekommendationer för ljus på arbetsplatsen som anpassas till ny kunskap. Idag kan man redan i planeringsstadiet mäta hur mycket dagsljus som planeras komma in i ett rum för en bostad eller arbetsplats. I en arbetslokal där dagsljus inte är möjligt är en väl dagsljusupplyst lokal för rast och lunch extra viktigt, säger Gunnar Åhlander, handläggare på Arbetsmiljöverket.
Slutsatser från forskningssammanställningen:
• Dagsljus ger positiv inverkan på hälsan. Det främjar sömn, skapar bättre dygnsrytm, påverkar humöret positivt och gör oss piggare.
• Dagens mätmetoder har begränsningar. Ytterligare forskning behövs för att fastställa hur mycket dagsljus som krävs.
• Nya rön om ljusets biologiska betydelse för hälsan påverkar ny teknik när det kommer till att utveckla ny dagsljuslik belysning.
Man kan få mycket besvär om ljusmiljön är felplanerad. Det gäller också om ljuset flimrar eller bländar.
3 frågor till Melina Tufvesson, fysioterapeut
Arbetsmiljöverket flaggar för en uppdatering av arbetsmiljöreglerna kring dagsljus och ljus, varför behövs det?
– Det har kommit väldigt mycket belysningslösningar under senare år, inte minst lösningar som säger sig ersätta dagsljus och jag tror att det är bra att man rensar upp kring begreppen. Forskningen utvecklas hela tiden. Idag vet vi att människor inte mår bra av att vara helt avskärmade från dagsljus utan möjlighet till utblick, men exakt varför vet vi inte.
Slutsatsen i deras forskningssammanställning var att dagsljus är det bästa ljuset. Varför är det viktigt att fundera kring tillgång på ljus?
– Det är för att man kan få mycket besvär om ljusmiljön är felplanerad. Det gäller också om ljuset flimrar eller bländar. Sedan varierar ljuskänslighet. En del klarar av att bli bländade medan andra får besvär som huvudvärk och ögonbesvär. Det är lätt att planera belysning utifrån ljusstyrka, men det kräver en djupare förståelse för att även ta med andra aspekter som exempelvis färgtemperatur och riktningen på ljuset – så att det inte lyser rakt in i ögat på den som ska arbeta i rummet.
Man talar även ibland om ohälsosam belysning – vad är det?
– Ohälsosam belysning kan innebära flera saker, som exempelvis för svag eller för stark belysning, bländning, flimmer eller ingen dagsljustillgång. På många platser har man LED-belysning som är infälld i taket vilket ger en väldigt koncentrerad ljuskälla, kontrasterna blir stora och ökar risken för bländning. Bländning är ett vanligt problem där även dagsljus kan blända, om exempelvis en datorskärm är placerad mot ett fönster. Ljusets riktning är mycket viktigt. Det är enklare att ta till sig LUX-tal och hur ljust det är, med riktningen på ljuset är minst lika viktig.
