Idag, fredag 21 februari, behöver vi göra ett planerat driftstopp för vår webbplats. Det gör att previa.se och Mina sidor inte kommer att vara tillgängliga under några minuter från cirka 17:15. Om någon sida inte fungerar eller saknas ber vi dig att försöka igen lite senare. Du kan då behöva tömma cache och starta om din webbläsare. Gör så här. Vi ber om ursäkt för detta.


Riskbedömning lägger grunden för din hälsa och säkerhet på jobbet

Publicerad 2020-01-31 | Av Jessica Bergström, arbetsmiljöingenjör

Det nya kravet på dokumenterad individuell riskbedömning har satt fokus på medicinska kontroller. Även om Arbetsmiljöverkets omarbetade föreskrifter AFS 2019:3 inte skiljer sig jättemycket från tidigare, kan den vara en anledning till att se över och säkra rutinerna för riskbedömning.

Tips från experten

I november 2019 kom Arbetsmiljöverkets omarbetade föreskrifter för medicinska kontroller (AFS 2019:3). De reglerar arbetsgivarens ansvar när det kommer till särskilda faktorer i arbetsmiljön, som till exempel exponering för olika ämnen, nattarbete och utmanande fysiska påfrestningar. En nyhet är att arbetsgivare ska bifoga resultatet från riskbedömningen när de beställer en medicinsk kontroll från företagshälsovården.

– Det övergripande målet med medicinska kontroller är att minska risken för ohälsa och olycksfall på arbetet och att säkra att medarbetare inte råkar illa ut när de är på jobbet, säger Jessica Bergström, arbetsmiljöingenjör på Previa i Göteborg.

Arbetsgivare måste nu bifoga resultatet från riskbedömningen när man beställer en medicinsk kontroll.

Jessica Bergström, arbetsmiljöingenjör

Kontrollerna syftar dels till att säkra att arbetstagarens hälsa medger en viss typ av arbete och dels till att ge möjlighet att tidigt identifiera ohälsa som är relaterad till en viss exponering. På så vis kan kontrollerna stödja det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

– En av förändringarna jämfört med tidigare är att arbetsgivare nu måste bifoga resultatet från riskbedömningen när man beställer en medicinsk kontroll. Det här ett nytt krav som sätter fokus på riskbedömning och frågan många ställer sig är: ”Hur vet jag att jag gjort rätt?”, säger Jessica Bergström.

Individuella riskbedömningar

Riskbedömning hör till det grundläggande Systematiska Arbetsmiljöarbetet där varje arbetsuppgift ska riskbedömas. I de fall där arbetsmoment utsätter medarbetaren för exponering som faller under medicinsk kontroll är arbetsgivaren dessutom skyldig att anordna en sådan och dokumentera detta. Vissa arbeten, till exempel de som kräver extrem fysisk påfrestning, kräver dessutom ett tjänstbarhetsintyg som intygar att individen är i tillräckligt god fysisk kondition att utföra ett visst arbete.

Riskbedömningar för medicinska kontroller är alltid individuella, men detta betyder inte att man måste göra tio olika riskbedömningar om tio personer är i samma arbetsmiljö med liknande arbetsuppgifter. Det räcker oftast med en riskbedömning per arbetsmoment och arbetsplats.

– Personliga faktorer kan ibland spela in. Har man vissa kroniska sjukdomar, till exempel, kan det finnas arbetsuppgifter som man inte ska utföra, säger Jessica Bergström.  

Krav på dokumentation

Från riskbedömningen ska relevanta uppgifter bifogas när en medicinsk kontroll beställs. Den ska innehålla information om medarbetaren, arbetsuppgifter, exponering, samt vilka åtgärder som gjorts på arbetsplatsen för att minska riskerna. Arbetsgivaren ska informera medarbetaren och erbjuda medicinsk kontroll, men det är upp till medarbetaren om man vill genomgå kontrollen eller inte. Undantaget är när det krävs tjänstbarhetsintyg - då måste medarbetaren genomgå kontrollen för att få utföra arbetsmomentet.

– Arbetsgivaren måste sedan tydligt dokumentera att den medicinska kontrollen erbjudits, även i de fall som medarbetaren tackat nej,” säger Jessica Bergström.

Har arbetsgivare generellt varit dåliga på detta?

– Nej, det tror jag inte, i alla fall inte medvetet, men kanske har man inte förstått att alla arbetsmoment ska riskbedömas och inte alltid gjort det systematiskt.”  

Kravet på tydligare dokumentation kring medicinska kontroller är nytt, men samtidigt slopas kravet att skicka in uppgifterna till Arbetsmiljöverket. Vid tjänstbarhetsintyg har Arbetsmiljöverket infört möjligheten att tillämpa en sanktionsavgift på mellan 15,000 kronor och 150,000 kronor, beroende på företagets omsättning och storlek, om intyg saknas.

Riskbedömning – det här behöver finnas med


Vid beställning av medicinska kontroller från företagshälsovården ska nödvändiga uppgifter från resultatet av den individuella riskbedömningen tas med, till exempel: 

  • Medarbetarens namn och arbetsuppgifter
  • Vilken eller vilka exponeringar som arbetsuppgifterna innebär och som medarbetaren utsätts för. Exponering omfattar bland annat kemiska produkter, bly, kadmium, kvicksilver, och damm, men även faktorer som vibrationer, handintensivt arbete, nattarbete och arbetsuppgifter som kräver stor fysisk påfrestning.
  • Om relevant, uppmätta exponeringsvärden.
  • Vilka åtgärder som är vidtagna på arbetsplatsen för att minska riskerna.

Läs mer på Arbetsmiljöverket

Vill du veta mer?


Hör gärna av dig om du vill veta mer om medicinska kontroller eller hur vi kan ge stöd till verksamheten.