Gör ditt ärende online. Du kan ändra och avboka tid direkt på webben. För frågor använd våra säkra formulär: Kontakta oss eller till din ort.


Coronatrötthet – en varningssignal

Publicerad 2021-02-04 | Av Maria Steneskog Nyman, beteendevetenskaplig rådgivare

Energilöshet, bristande motivation och allmän nedstämdhet ökar i pandemins fotspår. Coronatrötthet uppträder som relativt milda symptom, men det är viktigt att vara uppmärksam så att tröttheten inte glider över i depression eller mer långvarig psykisk ohälsa.

Tips från experten

Ett år in i pandemin börjar konsekvenser på den psykiska hälsan få allt mer uppmärksamhet. Varningsrapporter om förväntad ökad psykisk ohälsa har kommit från flera olika håll, och i höstas publicerades en studie vid Uppsala Universitet som visade att man redan nu ser en kliniskt signifikant ökning i psykisk ohälsa jämfört med ett år tidigare. Främst drabbade är unga människor och individer som tidigare brottats med psykisk ohälsa.

Larm om ökad psykisk ohälsa

Även Previas psykologer och beteendevetare upplever att de möter allt fler som uppvisar lätta eller lindriga symptom som energilöshet, brist på motivation, uppgivenhet, allmän nedstämdhet eller oförmåga att ta itu med saker som ska göras. Coronatrötthet kan vara orsaken.

– Coronatrötthet är i sig ingen diagnos men det är ett talande begrepp som väldigt många känner igen sig i just nu. Det kan liknas vid en lättare eller lindrig depression, säger Maria Steneskog Nyman, Previas talesperson i beteendevetenskapliga frågor.

Det är lätt att hamna i en negativ cirkel där man är trött på situationen och känner sig allmänt nere

Maria Steneskog Nyman, Previas talesperson i beteendevetenskapliga frågor

Stort mörkertal vid hemarbete

Coronatrötthet har många bottnar men speglar de stora omställningar som många tvingats till, som nya rutiner, isolering och ensamhet. Samtidigt har de redskap som vi normalt tar till för att pigga upp oss försvunnit, som att träffa vänner, gå ut och äta middag eller gå till gymmet.

– Det är lätt att hamna i en negativ cirkel där man är trött på situationen och känner sig allmänt nere och därför inte heller förmår träna eller röra på sig. I längden gör det att vi mår ännu sämre, säger Maria Steneskog Nyman.

Hur många som är drabbade är svårt att svara på. Mörkertalet är stort och syns inte i sjuktalsstatistiken eftersom det sällan föranleder sjukskrivning, speciellt om man tillhör de som ställt om till hemarbete.

– Om man mår sämre under en längre period på kontoret är det mycket större chans att ens kollegor och arbetsledare ser att man inte mår riktigt bra, men när många arbetar hemma blir det svårare att upptäcka.

Lyhördhet och flexibilitet

Previa håller på att undersöka underlag från hälsoundersökningar med speciellt utformade frågeställningar till medarbetare som arbetar hemma och ser vissa trender som bekräftar studien från Uppsala.

– Vad vi ser är att medarbetare som tidigare mått dåligt är mest utsatta, men det är, som sagt, stora mörkertal, säger hon.

Att som arbetsgivare försöka fånga upp tidiga signaler kan dock göra stor skillnad när det kommer till att bryta en negativ trend innan den blir allvarlig. För chefer och ledare ställer pandemin höga krav på flexibilitet och lyhördhet.

– Det är viktigt för chefer att använda sin förmåga att fånga upp avvikande beteenden, till exempel om någon inte levererar så som han eller hon brukar eller om någon plötsligt är väldigt tyst på digitala möten.

Uppmuntra öppenhet

Att vara lyhörd inbegriper även förståelse för att det ofta är lättare sagt än gjort att prata med sin chef om man inte mår bra.

– Om man fortsätter att gå omkring och må dåligt finns det risk att det blir värre, så det är viktigt att man som chef uppmuntrar öppenhet och har kontinuerliga avstämningar. Här kan en hälsoenkät också ge bra ingångar för att fånga upp humöret i en grupp. 

Det har i många fall visat sig att de som mår bäst i dessa tider är de som har förmågan att vara flexibla. En utmaning i ledarskapet kan därför vara att bli ännu mer flexibel utifrån den situation som råder på deras specifika arbetsplats. Det finns kanske medarbetare som mår dåligt av att arbeta hemifrån. Det kan då vara klokt att på ett säkert sätt ge tillgång till kontoret några dagar i veckan, kanske genom att arbeta olika tider för att undvika rusningstiden i kollektivtrafiken.

– Detsamma gäller avstämningar, där vissa behöver tät men kanske inte så omfattande kontakt, medan andra behöver prata av sig. Framför allt är det viktigt att lyfta att det inte är ovanligt eller konstigt om man känner sig nedstämd just nu och understryka vikten av att öppna upp och prata om det.

Läs mer om Stöd till arbetsplatsen under corona

Ny hälso- och arbetsmiljöenkät


Med Previas hälso- och arbetsmiljöenkät får chefen en heltäckande bild av hälsoläget på individ och gruppnivå. Medarbetarna fyller i enkäten och ser omgående sitt resultat direkt online. 

Previas Hälso- och arbetsmiljöenkät