Vaccinet mot influensa är slut på Previa. Vi kan därför inte göra nya bokningar för vaccination. Tillhör du riskgruppen eller har frågor om influensavaccin – vänd dig till din vårdcentral eller 1177.


Fördomar hinder för äldre i arbetslivet

Publicerad 2018-09-05 | av Carolina Johansson

Höjd pensionsålder och rätt att arbeta till 69 år ska få oss att jobba längre och nu tar regeringen krafttag för att få bukt med åldersdiskrimineringen i arbetslivet. I slutet av augusti presenterades en delegation med syfte att motverka åldersdiskriminering och att bättre ta tillvara äldres erfarenhet och kompetens.

Arbetsliv

– Det finns forskning som visar att åldersdiskrimineringen börjar redan i 40-årsåldern. Samtidigt lever vi allt längre och arbetsmarknaden skriker efter kompetens. Det hänger inte ihop och är ett samhällsekonomiskt slöseri, sade Annika Strandhäll, socialminister och ordförande i Pensionsgruppen, när delegationen presenterades.

Även om många kanske lockas av att gå i pension tidigt, kräver framtidens pensionsåtaganden fler arbetade timmar. Vi måste helt enkelt arbeta längre av samhällsekonomiska skäl, men samtidigt uppfattar många redan idag att det är svårt att få arbete när man kommit upp i åren.

Delegationens huvuduppdrag är att arbeta med att bryta åldersdiskrimineringen och identifiera hinder och möjligheter för att bättre ta till vara äldres erfarenhet. Det handlar om att lyfta frågor som rör synen på äldre på arbetsmarknaden, fördomar, demografiska förändringar och betydelsen av ett längre arbetsliv för samhället och pensionen. Vi pratade med två av dess medlemmar, Ingmar Skoog, professor och överläkare, och Barbro Westerholm, riksdagsledamot.

Hur kommer delegationen att arbeta rent konkret med dessa frågor?

Ingemar Skoog: ”Vi har just kommit igång men det handlar om att få ut så mycket forskning som möjligt kring åldrande som kan påverka arbetsgivare att anställa och behålla äldre i yrkeslivet.”

Barbro Westerholm: ”Jag ser oss också som ambassadörer för att främja rätten att vara kvar i arbetslivet, vi har inte råd att hindra människor från att arbeta.”

Antal sjukfrånvarotillfällen per person sjunker med stigande ålder oavsett bransch. Previas statistik grundas på sjukanmälningar från cirka 440 bolag med sammanlagt 160 300 anställda under perioden juni 2017 till juli 2018.
Det är viktigt att arbetsgivare blir medvetna om vikten av att behålla den tysta kunskapen, att man uppvärderar äldre.

Ingmar Skoog, professor vid Sahlgrenska akademin

Även om åldersdiskriminering är olagligt så vittnar många äldre om svårigheter med att få jobb efter 50. Sticker Sverige ut här?

Barbro Westerholm: ”Det är svårt att säga, det finns i andra länder med. Men klart är att det finns väldigt mycket fördomar kring åldrande i Sverige. Jag tror vi behöver mer forskning på detta område. Ska vi ändra på det måste vi också veta orsakerna. Det är också viktigt att de anmälningar som kommer in om åldersdiskriminering analyseras ordentligt.”

Ingemar Skoog: ”I USA var båda presidentkandidaterna över 70 år, vilket aldrig skulle ske i Sverige idag. I Sverige är 25 procent av befolkningen över 65 år, men hur många av våra aktiva politiker har vi i den åldersgruppen? Det finns också exempel på forskare som slutat arbeta i Sverige men som fortsatt vid amerikanska universitet, vilket är en stor brain drain. Vi värdesätter inte erfarenhet tillräckligt mycket i Sverige och är mycket mer åldersfixerade.”

Varför är det viktigt att ändra på det? 

Ingemar Skoog: ”Dels är det en ekonomisk fråga. Jag ser också en fara i att inte hela befolkningen utnyttjas. Dessutom blir det bättre dynamik på arbetsplatser när olika åldrar blandas. Äldre medarbetare har också byggt upp en stor erfarenhet och kunskap som ibland inom arbetslivsforskningen kallas för tyst kunskap, som problemlösning och förmåga att se många olika perspektiv. Det ger ytterligare en dimension till arbetsplatsen.”

Barbro Westerholm: ”Sedan ska man komma ihåg att den nuvarande pensionsåldern på 65 år har vi haft sedan 1976, och sedan dess har det hänt mycket på arbetsmarknaden, inte minst har automatisering och robotisering inom industrin gjort att färre människor sliter ut sina kroppar i förtid. Vi lever också längre så perioden som man är pensionär blir allt längre. Många vill dessutom fortsätta att arbeta och deras kompetens behövs.”

Det finns väldigt mycket fördomar kring åldrande i Sverige.

Barbro Westerholm, riksdagsledamot

Samtidigt som vi ska arbeta längre så har vi ett arbetsliv där många bränner ut sig och med stigande sjuktal. På vilket sätt måste arbetsmarknaden förändras så att vi orkar hela vägen fram?

Barbro Westerholm: ”Det är en stor fråga som handlar om hur man som ledare skapar en god arbetsmiljö. Här kan företag behöva ta hjälp från företagshälsovården och vi behöver bättre kunskap kring hur man skapar bra arbetsplatser. Dessutom bör man tänka mer flexibelt – erbjuda deltid eller mindre fysiskt krävande arbetsuppgifter.”

Ingemar Skoog: ”Det pågår en hel del forskning på detta område. Jag tror att det är viktigt att arbetsgivare blir medvetna om vikten av att behålla den tysta kunskapen, att man uppvärderar äldre. Det finns också tecken på att en förändring är på gång, vi talar om 70 som det nya 50, och på senare år har det börjat dyka upp äldre på reklambilder som man inte såg tidigare. Att ha varit med länge är en bra sak.”

Barbro, du är född 1933 och sitter fortfarande i Riksdagen, vad är hemligheten bakom ditt långa yrkesliv?

Barbro Westerholm: ”Jag har haft ett väldigt spännande yrkesliv med utmaningar och möjligheter och det gör att man orkar. Jag är ingen Friskis & Svettis människa, men jag har ett fritidshus och rör på mig mycket i vardagen, klipper gräs, går vid klipporna. Jag är allätare och har aldrig följt nya dieter. En doktor sade till mig en gång: Ät lite av allt så sprider du riskerna – det tror jag på!”

Med stigande ålder blir dock antalet sjukfrånvarodagar per tillfälle fler – korttidsfrånvaron minskar och långtidsfrånvaron ökar. Previas statistik grundas på sjukanmälningar från cirka 440 bolag med sammanlagt 160 300 anställda under perioden juni 2017 till juli 2018.

Färre sjukdagar och hög arbetskapacitet


Äldre må diskrimineras i arbetslivet, men forskning visar att det finns fördelar med äldre arbetskraft. Katja Hörnstedt, ergonom på Previa, har i samarbete med fakulteten för Arbetsmiljömedicin vid Lunds universitet, forskat kring hur äldre uppfattas på arbetsplatsen. Resultatet presenterades i International Journal of Gerontology & Geriatic Research under titeln: Managers’ Perception of Older Workers and an Extended Working Life in Sweden.  

Bland slutsatserna: 

  • Hög arbetskapacitet och lång erfarenhet är viktiga faktorer som gör att äldre ofta kan vara mentorer åt yngre eller mindre erfarna kollegor. 
  • Äldre visar en hög grad av lojalitet gentemot arbetsgivaren och har färre sjukdagar.
  • Skillnader i arbetskapacitet är inte direkt kopplat till ålder, utan till andra individuella faktorer.
  • Människor som arbetar med fysiskt krävande arbeten slits ut fortare än tjänstemän.
  • Tjänstemän kan ofta förlänga sitt yrkesliv utan större problem, medan kroppen kan sätta stopp för fortsatt arbete för de som har fysiskt krävande arbeten.
  • Äldre arbetskraft behöver mer tid för att ta till sig ny teknik.
  • Möjlighet till karriärväxling eller förkortad arbetstid senare i arbetslivet underlättar för att behålla äldre arbetskraft.
Skillnader i arbetskapacitet är inte direkt kopplat till ålder, utan till andra individuella faktorer.

Katja Hörnstedt, ergonom på Previa i Malmö

Delegationen för främjande av äldre arbetskraft


Delegationen är utsedd av Pensionsgruppen, en blocköverskridande arbetsgrupp med de partier som står bakom pensionsöverenskommelsen. Höjningen av pensionsåldern kommer att ske stegvis, med start år 2020, och anses nödvändig för att pensionssystemet inte ska urholkas. Idag är genomsnittsåldern för när svenskar går i pension 64,5 år. Samtidigt höjs gränsen för hur länge an anställd har rätt att jobba kvar till 69 från 67 år. Reformen ska vara helt genomförd 2026.

Mer om delegationen