Skriv utSkriv ut

Raimo Riedel tar upp termometern ur smältugnens glödheta innandöme. 1660 grader. Redan på tryggt avstånd hettar det rejält i ansiktet. Här i smältverket krävs ordentliga skyddskläder men också en stor portion respekt, omdöme och vaksamhet.

– Man måste jobba lika mycket med huvudet som med kroppen, annars är det lätt att köra slut på sig. Jobbet är tungt och man är till stor del sitt eget skyddsombud, säger Raimo som snart jobbat tjugoåtta år på gjuteri.

Klafreströms stålgjuteri arbetar främst i rostfritt stål. Här finns ett sjuttiotal anställda och man gjuter bland annat pumphus till vatten-, massa- och oljeindustrin.


Säkerheten viktigast

Skyddsutrustning är viktig

Bara nitton år gammal, fick Raimo börja på smältverket. Arbetet har han lärt sig på plats. Ett par år gick Raimo som medhjälpare till chefen men fick sedan ta över arbetet vid smältugnen själv.

– Ibland kändes det som ett för stort och tungt ansvar. Samtidigt ville jag inte missa chansen. Det krävs att man tar ansvar och inte tummar på säkerheten. Det finns tydliga regler att följa, annars kan det gå väldig snett, säger Raimo som vet att olyckan kan lura runt hörnet även om man gjort allt man ska.

 


– En gång när hela smältdegeln var full av glödhett stål såg jag en tunn stråle sippra ut från en spricka i ugnskroppens sida. Jag förstod att det skulle bli en fruktansvärd explosion om ugnen brast. Försiktigt tömde vi över stålet i en skänk vid sidan av. Trots att vi lyckades avstyra det hela var jag ordentligt rädd i flera dagar efteråt, säger Raimo Riedel som visar att ugnarna idag är försedda med sensorer och brytare som gör smältmomentet säkrare.

– Visst är mycket bättre idag men det kan hända saker ändå. En gång skulle vi smälta nickel, men när materialet lades i ugnen small det till och började snöa i hela smältverket. Vi hade fått en felleverans. Nicklet visade sig vara zinkplattor. Det var vitt pulver överallt, berättar Raimo som svedde hår på huvudet och fick allvarliga brännskador på fötterna.

– Frisören kunde rätta till håret men riktiga skor kunde jag inte ha på flera månader.


Fler risker än brännskador

Trots att det flytande stålet är lätt att bränna sig på är, menar Raimo, skär- och klämskador en minst lika stor risk i arbetet på gjuteriet.

– Vi smälter mycket skrot som återvinns från andra industrier. Det är taggigt, vasst och tungt och risken finns att man skär eller klämmer sig när stålet ska lyftas.

Raimo Riedel


Idag är arbetet på gjuteriet mer ett teamarbete än tidigare. Killarna i smältverket känner varandra väl. Här räcker en blick eller ett litet tecken för att man ska veta vad den andre menar. Den egna säkerheten ligger i allra högsta grad också i kollegornas omdöme och ansvarstagande.

– Så är det. Gott samarbete är det allra viktigaste och att man har duktiga medarbetare som man kan lita på.

Text: Monica Samuelsson Bild: Tommy Hvitfeldt
Previa nära dig
Relaterade aktiviteter
Previa arrangerar flera olika aktiviteter och utbildningar över hela Sverige.