Irene Jensen leder Kompetenscentrum för företagshälsovård vid Karolinska institutet. Foto:Christoffer Edling.
Skriv utSkriv ut
Kunskap, systematik och tidiga insatser behöver samverka för att skapa förutsättningar för friskare arbetsplatser, konstaterar Irene Jensen, Sveriges första professor inom företagshälsa.
Tätare samarbete mellan forskning, företagshälsa och arbetsgivare kan vara en väg till förbättrad arbetsmiljö. Det är en av premisserna bakom det forskningscentra som utvecklats på Karolinska Institutet och som leds av professor Irene Jensen.

– Min mission är att stötta företagshälsa och arbetsgivare med att arbeta mer systematiskt med arbetsmiljöfrågor. Man kan se att det går i rätt riktning, men arbetet måste bli ännu mer förebyggande. Samtidigt handlar det om individer och människor så en nollvision är inte möjlig, säger hon.

Irene Jensen, professor på KI.Som ledare för Kompetenscentret för företagshälsa leder Irene Jensen arbetet med att utarbeta och utforma riktlinjer för företagshälsor och arbetsgivare. Sedan starten 2011 har fyra nationella riktlinjer tagits fram och fler är på gång, bland annat en om buller. Gemensamt för dessa är att de samlar rekommendationer som är vetenskapligt underbyggda och praktiskt genomförbara. Av de fyra som släppts har riktlinjerna för psykisk ohälsa på arbetsplatsen fått mest uppmärksamhet, vilket kanske inte är så konstigt. Området är svårt att avgränsa samtidigt som Sverige står inför en situation där en ökande andel av sjukskrivningarna härrör till psykisk ohälsa.

– Om man tar till exempel buller och kemiska risker finns det tydliga gränsvärden att förhålla sig till, men sådant finns inte när det kommer till psykisk ohälsa som ofta är en kombination av olika faktorer. Här tror jag att man kan komma långt med att lära chefer att känna igen risker för att på så vis upptäcka tidig ohälsa, säger hon.

Kunskap, systematik och tidiga insatser är tre punkter som Irene Jensen återkommer till på frågan om hur man kan arbeta för att minska sjukfrånvaron.

– På 1980-talet var det nack- och ryggproblem som dominerade och där satte man in alla resurser för att få stopp på det. Och det fick man. En sak jag inte nog kan betona är tidiga insatser. Psykisk ohälsa fångas idag upp väldigt sent. En anställd kan gå sjuk i flera månader innan man sätter in andra åtgärder än sjukskrivning och vila, och det är för länge. Som kliniker måste man våga att redan från början prata om arbetet och målet att vidmakthålla arbetsförmåga, säger hon.


"Min mission är att stötta företagshälsa och arbetsgivare med att arbeta mer systematiskt med arbetsmiljöfrågor"

Irene Jensen, Karolinska Institutet

Ökade sjukskrivningar är inte specifikt ett svenskt problem och det finns en likartad trend i Europa. I Holland har man, till exempel, lyckats halvera sjukskrivningarna, delvis på grund av förändringar i regelverken. En uppföljande Holländsk studie som publicerades förra året visade till exempel att den allra mest effektiva åtgärden för att förhindra långtidssjukdom var tidiga insatser via arbetsgivaren.

– Samtidigt är det känsligt när det kommer till psykiska besvär, och något som man kanske helst håller gömt för sin närmste chef. Att ha ont i ryggen eller nacken är mycket enklare att ta upp, men en medarbetare som blir sjuk i mental ohälsa sköter det gärna lite i hemlighet, säger Irene Jensen.

Erfarenheterna från Holland visar även att insatser för redan långtidssjukskrivna inte hade effekt alls, och att prioriteringen därför bör ligga på att stoppa inflödet av nya sjukskrivningar. Samtidigt var en faktor bakom den holländska vändningen att man förde över en allt större del av kostnaderna vid sjukdom på arbetsgivaren.

– Generellt tror jag dock mer på att ge arbetsgivare positiva incitament för att få det att fungera än att bestraffa dem med högre kostnader, men den delen handlar om politiska överväganden. Positiva incitament kan se olika ut, men det är positivt i sig att få behålla sina medarbetare och på så vis minska kostnaderna för sjukskrivningar. Forskningen ger stöd för att det lönar sig för arbetsgivare att satsa på att förebygga ohälsa och stärka hälsan, säger Irene Jensen.

Effektiva insatser för psykisk ohälsa

  • Tidiga insatser via arbetsplatsen kan förebygga lättare psykisk ohälsa och sjukfrånvaro.
  • Systematiskt evidensbaserat arbetsmiljöarbete med riskbedöming och åtgärder enligt participativ metodik fungerar.
  • Chefens roll i det förebyggande arbetet är avgörande.
  • Tydliga och tillämpbara policies som är välkända och tillämpas inom verksamheten.
Previa nära dig
Relaterade aktiviteter
Previa arrangerar flera olika aktiviteter och utbildningar över hela Sverige.